Så minskar vi risken för spridning av rävens dvärgbandmask

Dela på

Det första svenska fallet av rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) upptäcktes hos räv 2011 och sedan dess har parasiten hittats i flera svenska kommuner. Parasiten kan smitta både hundar och katter som dock inte uppvisar några symptom. Vid misstänkt smitta eller vid hög smittorisk bör djuren avmaskas regelbundet eftersom hundar kan föra vidare smittan till människor och då innebära en hälsorisk.

Denna parasit förekommer lokalt i stora delar av Europa, framförallt i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum. Den har under många årtionden varit ett problem i Tyskland, Schweiz och Frankrike. I Tyskland har man lagt ut kött preparerat med avmaskningsmedel med hjälp av flyg och haft stora behandlingskampanjer av räv och hund.1 När det första fallet av dvärgbandmask upptäcktes i Sverige 2011 inledde SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) en landsomfattande undersökning av parasitens utbredning i Sverige. Sedan dess har dvärgbandmasken påträffats hos räv i Uddevalla, Katrineholm, Borlänge, Gnesta och Växjö. Resultat från 2014 stödjer den tidigare studien från 2011, där också en låg förekomst av parasiten påvisades, men trots att förekomsten på nationell nivå är låg så kan den lokalt vara högre

Så smittar dvärgbandmasken

Dvärgbandmaskens primära värddjur är räv men parasiten kan även spridas till både hundar och katter när dessa äter infekterade gnagare. Katter anses inte vara lika bra värddjur som hundar och därmed förmodar man att smittrisken från katt inte är lika hög. Masken utvecklas i värddjurets tunntarm och utsöndrar ägg som via avföringen förorenar till exempel svamp och bär. 

Äggen är mycket motståndskraftiga och de tål mycket låga temperaturer. Därmed kan de övervintra i markerna och smitta gnagare (och människa) under lång tid. Som regel bryts äggen ner på cirka ett år vid gynnsamma förhållanden. 

För hundar och katter är dvärgbandmasken ofarlig och ger normalt inte upphov till några symptom, vilket gör den svår att diagnostisera. Hos människa utvecklas parasiten som blåsor i levern och kan även sprida sig till andra organ. Risken för att bli smittad är liten men sjukdomen är mycket allvarlig och kan vara livshotande. Smittade människor som insjuknar måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling. Infektionen upptäcks vanlign först flera år efter smittotillfället.

Så behandlar du ditt djur mot dvärgbandmask

Så behandlar du ditt djur mot dvärgbandmask Djur som löper högre risk att utsättas för smitta är utekatter, hundar som får vara lösa i naturen exempelvis jakthundar eller djur som följer med på resor till länder där smittrycket är högre. Om du har tagit med din hund eller katt på resa till områden med högre smittryck bör du avmaska den vid hemresa. Storbritannien, Irland, Malta, Finland och Norge har krav på att hundar ska vara avmaskade vid inresa. 

Klicka här, om du vill läsa mer om rävens dvärgbandmask och behandling.

1. Romig T. et al. (2007) Impact of praziquantel baiting on intestinal helminths of foxes in southwestern Germany. Helminthologia 44; 3: 137–144

Dela på